Så funkar lönestatistiken
Alla siffror på lonen.se kommer från SCB:s officiella lönestrukturstatistik. Här är vad de betyder — och vad de inte betyder.
Alla siffror på lonen.se kommer från SCB:s officiella lönestrukturstatistik. Här är vad de betyder — och vad de inte betyder.
Statistiken heter Lönestrukturstatistik, hela ekonomin och tas fram av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Medlingsinstitutet. Den bygger på uppgifter från arbetsgivare och täcker hela arbetsmarknaden — statlig, kommunal och privat sektor.
Vi använder referensåret 2025, som SCB publicerade 16 juni 2026. Ny statistik kommer normalt i juni varje år, och då uppdateras hela sajten automatiskt.
Data hämtas via SCB:s öppna API och är licensierad som CC0, alltså fri att använda. lonen.se är inte kopplat till SCB.
Alla belopp är månadslön omräknad till heltid. Det innebär att en deltidsanställd räknas om till vad personen skulle tjänat på heltid, så att yrken med mycket deltid inte ser konstlat billiga ut.
I lönen ingår grundlön samt fasta och rörliga tillägg — till exempel OB-tillägg, jourersättning och skifttillägg. Övertidsersättning ingår inte. Beloppen är före skatt.
Medellönen är genomsnittet av alla löner i yrket. Den dras uppåt av ett fåtal höga löner, och är därför oftast högre än medianen. För samtliga yrken i Sverige är medellönen 42 900 kr.
Medianlönen är lönen i mitten: hälften tjänar mindre, hälften mer. Den ger en bättre bild av vad en typisk person i yrket tjänar. För samtliga yrken är den 38 300 kr.
Percentiler visar spridningen. Tjänar 10 % under 30 000 kr säger vi att 10:e percentilen (P10) är 30 000 kr. På samma sätt är P90 den nivå som bara de 10 % högst betalda kommer över. Avståndet mellan P10 och P90 säger mycket om hur mycket lönen i ett yrke kan variera.
SCB redovisar inte värden där underlaget är för litet, dels för att siffran skulle bli osäker, dels för att skydda enskilda individers löner. Då visar vi ett streck (–).
Av samma skäl saknas 34 av SSYK-yrkena helt på sajten: de har ingen redovisad median för 2025. Vi bygger hellre färre sidor än sidor utan innehåll.
Antalet anställda i ett yrke kommer normalt ur samma undersökning som lönerna, och räknar då precis den grupp lönesiffrorna beskriver. Men lönestatistikens privata del är en urvalsundersökning, och SCB undertrycker antalet när urvalet för ett yrke är för tunt — det gäller 92 av 395 yrken.
För dem hämtar vi i stället antalet ur SCB:s yrkesregister 2024, som är en totalräkning av alla anställda och därför inte har några undertryckta celler. Står det SCB:s yrkesregister 2024 under siffran på en yrkessida är det den källan du ser. Registret räknar något fler än lönestatistiken — det tar med alla anställda, inte bara undersökningens ram — och avser ett år tidigare, så de två talen går inte att jämföra rakt av mellan yrken.
Ingångslön. SCB publicerar ingen separat ingångslönestatistik. Det närmaste man kommer är den yngsta åldersgruppen och 10:e percentilen, som vi visar på varje yrkessida.
Löneskillnad mellan kön. Siffran ”kvinnors lön i procent av mäns” räknar SCB på genomsnittlig månadslön, inte på medianen — den svarar alltså inte exakt mot medianlönerna för män och kvinnor i samma tabell. Den är dessutom ojusterad: den tar inte hänsyn till skillnader i ålder, sektor, position eller arbetstid, och ska inte läsas som ett mått på diskriminering i sig.
Län. Löner per yrke redovisas bara på riksområdesnivå (åtta NUTS2-regioner), inte per län eller kommun.
Din lön. Statistiken beskriver grupper, inte individer. Vad just du kan begära beror på erfarenhet, arbetsgivare, ort och förhandling.
SCB bytte yrkesklassificering till SSYK 2012 år 2014, och gjorde om hur personalkategori klassificeras i privat sektor samtidigt. Löneutvecklingsgraferna markerar därför var den äldre serien övergår i den nyare. Jämförelser över den brytpunkten bör göras försiktigt.
Per månad och före skatt. Beloppen är dessutom omräknade till heltid, så att deltid och heltid går att jämföra rakt av.
Medellönen är summan av alla löner delat med antalet personer, medianlönen är den mittersta lönen när alla ställs på rad. Några mycket höga löner drar upp medellönen men lämnar medianen orörd, och därför ligger medellönen nästan alltid högst. I riket är medellönen 42 900 kr och medianlönen 38 300 kr. Medianen beskriver ett vanligt löneläge bättre, och är den siffra sajten leder med.
Ingen lagstadgad. Lägstalönerna sätts i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer, bransch för bransch, och avtalen täcker omkring 90 procent av de anställda. Statistiken här mäter utbetalda löner och skiljer inte på arbetsplatser med och utan kollektivavtal.
SCB undertrycker uppgifter som bygger på för få observationer, för att ingen enskild person ska gå att räkna ut. Där det saknas underlag står ett streck i stället för ett tal. Yrken utan någon redovisad median alls får ingen egen sida.
Siffrorna avser 2025 och publicerades av SCB 16 juni 2026. Ett nytt referensår kommer normalt i juni varje år, och sajten hämtar om datan automatiskt när det finns.