Fack, kollektivavtal och a-kassa

Det här är den vanligaste missuppfattningen, och den kostar pengar. A-kassan är en arbetslöshetskassa: en förening som betalar ut ersättning om du blir arbetslös, enligt regler som står i lag och är desamma i alla kassor. Fackförbundet är en intresseorganisation som förhandlar löner och villkor, driver ärenden mot arbetsgivare och stöttar sina medlemmar.

Det är två medlemskap och två avgifter. Du kan vara med i en a-kassa utan att vara med i facket, och du kan vara med i facket utan att vara med i a-kassan. Många förbund har en a-kassa med snarlikt namn och erbjuder båda medlemskapen i samma ansökan, vilket är precis därför de blandas ihop.

Det är medlemskapet i a-kassan — inte i facket — som avgör hur hög ersättningen blir. Rätten till ersättning kommer ur inkomstvillkoret, så även den som aldrig varit medlem kan få den lägsta nivån på 50 procent; medlemstiden avgör om det i stället blir 60 eller 80. Och den tiden går inte att skaffa i efterhand.

Det finns ingen lag som säger vad det lägsta man får betala i lön är. I stället sätts lägstalönerna i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer, bransch för bransch. Avtalen täcker omkring nio av tio anställda i Sverige.

Det betyder att lönegolvet i praktiken skiljer sig mellan branscher, och att det är förhandlat snarare än beslutat. Det betyder också att den som arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal inte har något lönegolv alls utöver det som står i det egna anställningsavtalet.

Lönestatistiken på den här sajten kommer från SCB och beskriver vad som faktiskt betalas ut — inte vad något avtal säger som lägst. De två sakerna hänger ihop men är inte samma: en yrkesgrupps medianlön ligger normalt en bra bit över branschens avtalade lägstalön.

Spridningen i statistiken säger något om hur mycket avtalen och de lokala förhandlingarna lämnar öppet. Yrken med små skillnader mellan den lägsta och den högsta tiondelen är ofta tydligt avtalsstyrda; yrken med stor spridning har i regel mer individuell lönesättning.

Statistiken skiljer däremot inte på arbetsplatser med och utan kollektivavtal, och den vet ingenting om vilket förbund någon är med i. Sådana siffror finns inte i SCB:s lönestrukturstatistik, och sajten låtsas därför inte om dem.

De svenska fackförbunden är samlade i tre centralorganisationer, grovt efter utbildningsbakgrund snarare än bransch: LO för arbetare, TCO för tjänstemän och Saco för akademiker. Under dem ligger ett femtiotal förbund.

Vilket förbund som är rätt avgörs av vad du arbetar med och hos vem — inte av din yrkestitel i statistiken. Samma yrke kan höra till olika förbund beroende på om arbetsgivaren är kommunal, statlig eller privat, och därför säger den här sajten inte vilket förbund som hör till vilket yrke. Det svaret finns hos förbunden själva.

A-kassans ersättning räknas på en inkomst upp till ett tak. Tjänar du mer än taket ersätts inte den delen, och för många är det den största delen av tappet.

Många fackförbund har därför en inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften eller går att teckna till. Den fyller på ovanpå a-kassan, upp till en högre inkomst och under ett begränsat antal månader. Villkoren skiljer sig kraftigt mellan förbunden, och det är där skillnaden mellan att vara med i facket och att bara vara med i a-kassan syns tydligast i pengar.

• Sveriges a-kassor Samlingssida för alla a-kassor, med hjälp att hitta rätt kassa.
• IAF – Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Tillsynsmyndigheten. Här står reglerna som de faktiskt lyder.
• Arbetsförmedlingen Du måste vara inskriven där för att ha rätt till ersättning.
• LO Landsorganisationen — förbunden för arbetare.
• TCO Tjänstemännens centralorganisation.
• Saco Sveriges akademikers centralorganisation.

Räkna ut din a-kassa